publicerad: 2015
utbildningsbevis
ut·bild·nings|be·vis
substantiv
~et; pl. ~ • till bevis 2 utbildning
Singular | |
---|---|
ett utbildningsbevis | obestämd form |
ett utbildningsbevis | obestämd form genitiv |
utbildningsbeviset | bestämd form |
utbildningsbevisets | bestämd form genitiv |
Plural | |
utbildningsbevis | obestämd form |
utbildningsbevis | obestämd form genitiv |
utbildningsbevisen | bestämd form |
utbildningsbevisens | bestämd form genitiv |
SAOL
Alfabetisk lista