publicerad: 2015
utriggare
ut|rigg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑riggarna 1 båt med ställning för årtullar utanför relingen2 flytkropp fäst med spiror vid sidan av mindre båt3 vantspridare
Singular | |
---|---|
en utriggare | obestämd form |
en utriggares | obestämd form genitiv |
utriggaren | bestämd form |
utriggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utriggare | obestämd form |
utriggares | obestämd form genitiv |
utriggarna | bestämd form |
utriggarnas | bestämd form genitiv |