publicerad: 2015
utstötning
ut|stöt·ning
substantiv
~en ~ar 1 till utstöta 12 till utstöta 2
Singular | |
---|---|
en utstötning | obestämd form |
en utstötnings | obestämd form genitiv |
utstötningen | bestämd form |
utstötningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utstötningar | obestämd form |
utstötningars | obestämd form genitiv |
utstötningarna | bestämd form |
utstötningarnas | bestämd form genitiv |