publicerad: 2015
vällukt
väl|lukt
substantiv
~en ~er 1väl 1 lukt
Singular | |
---|---|
en vällukt | obestämd form |
en vällukts | obestämd form genitiv |
vällukten | bestämd form |
välluktens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vällukter | obestämd form |
vällukters | obestämd form genitiv |
vällukterna | bestämd form |
vällukternas | bestämd form genitiv |