publicerad: 2015
vällusting
väl|lust·ing
substantiv
~en ~ar • person som jagar sexuell vällust
Singular | |
---|---|
en vällusting | obestämd form |
en vällustings | obestämd form genitiv |
vällustingen | bestämd form |
vällustingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vällustingar | obestämd form |
vällustingars | obestämd form genitiv |
vällustingarna | bestämd form |
vällustingarnas | bestämd form genitiv |