publicerad: 2015
vänskaplighet
vän·skap·lig·het
substantiv
~en ~er vänskaplig
Singular | |
---|---|
en vänskaplighet | obestämd form |
en vänskaplighets | obestämd form genitiv |
vänskapligheten | bestämd form |
vänskaplighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vänskapligheter | obestämd form |
vänskapligheters | obestämd form genitiv |
vänskapligheterna | bestämd form |
vänskapligheternas | bestämd form genitiv |