publicerad: 2015
vågbrytare
våg|bryt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑brytarna • anläggning ofta utanför hamn som ger skydd mot höga vågor
Singular | |
---|---|
en vågbrytare | obestämd form |
en vågbrytares | obestämd form genitiv |
vågbrytaren | bestämd form |
vågbrytarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vågbrytare | obestämd form |
vågbrytares | obestämd form genitiv |
vågbrytarna | bestämd form |
vågbrytarnas | bestämd form genitiv |