publicerad: 2015
vaktgöring
vakt|gör·ing
substantiv
~en ~ar • till vakt 1 2göra
Singular | |
---|---|
en vaktgöring | obestämd form |
en vaktgörings | obestämd form genitiv |
vaktgöringen | bestämd form |
vaktgöringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vaktgöringar | obestämd form |
vaktgöringars | obestämd form genitiv |
vaktgöringarna | bestämd form |
vaktgöringarnas | bestämd form genitiv |