publicerad: 2015
vattenplaning
vatten|plan·ing
substantiv
~en • förlust av kontakt mellan ett fordons hjul och vägbanan t.ex. i samband med skyfall
Singular | |
---|---|
en vattenplaning | obestämd form |
en vattenplanings | obestämd form genitiv |
vattenplaningen | bestämd form |
vattenplaningens | bestämd form genitiv |