publicerad: 2015
vildkanin
vild|kan·in
substantiv
~en ~er vild 1 kanin
Singular | |
---|---|
en vildkanin | obestämd form |
en vildkanins | obestämd form genitiv |
vildkaninen | bestämd form |
vildkaninens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vildkaniner | obestämd form |
vildkaniners | obestämd form genitiv |
vildkaninerna | bestämd form |
vildkaninernas | bestämd form genitiv |