publicerad: 2015
änkling
änk·ling
substantiv
~en ~ar • man vars maka/make har avlidit
Singular | |
---|---|
en änkling | obestämd form |
en änklings | obestämd form genitiv |
änklingen | bestämd form |
änklingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
änklingar | obestämd form |
änklingars | obestämd form genitiv |
änklingarna | bestämd form |
änklingarnas | bestämd form genitiv |