publicerad: 2015
överta
över|ta
el. åld. över|taga
verb
‑tog, ‑tagit, ‑tagen ‑taget ‑tagna, pres. ‑tar • äldste sonen fick överta el. ta över gården
Finita former | |
---|---|
övertar (övertager) | presens aktiv |
övertas (övertages, övertags) | presens passiv |
övertog | preteritum aktiv |
övertogs | preteritum passiv |
överta (övertag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att överta (övertaga) | infinitiv aktiv |
att övertas (övertagas) | infinitiv passiv |
har/hade övertagit | supinum aktiv |
har/hade övertagits | supinum passiv |
Presens particip | |
övertagande | |
Perfekt particip | |
en övertagen + substantiv | |
ett övertaget + substantiv | |
den/det/de övertagna + substantiv |