publicerad: 2015
fana
fana
substantiv
~n fanor • på stång fäst duk som samlings- el. fälttecken
Singular | |
---|---|
en fana | obestämd form |
en fanas | obestämd form genitiv |
fanan | bestämd form |
fanans | bestämd form genitiv |
Plural | |
fanor | obestämd form |
fanors | obestämd form genitiv |
fanorna | bestämd form |
fanornas | bestämd form genitiv |