SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
fana
fana substantiv ~n fanor på stång fäst duk som samlings- el. fält­tecken
Singular
en fanaobestämd form
en fanasobestämd form genitiv
fananbestämd form
fanansbestämd form genitiv
Plural
fanorobestämd form
fanorsobestämd form genitiv
fanornabestämd form
fanornasbestämd form genitiv