SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
lova
1lova [lo`va] verb ~de ~t om segel­båt: hålla el. gå upp mot vinden
Finita former
lovarpresens aktiv
lovadepreteritum aktiv
lovaimperativ aktiv
Infinita former
att lovainfinitiv aktiv
har/hade lovatsupinum aktiv
Presens particip
lovande
2lova [lå`va] verb ~de ~t ge löfte om; försäkra; ställa i ut­sikt, varsla om; ​jfr löfte⟨högt.⟩ prisa, berömma: ​lova Gud
Finita former
lovarpresens aktiv
lovaspresens passiv
lovadepreteritum aktiv
lovadespreteritum passiv
lovaimperativ aktiv
Infinita former
att lovainfinitiv aktiv
att lovasinfinitiv passiv
har/hade lovatsupinum aktiv
har/hade lovatssupinum passiv
Presens particip
lovande
Perfekt particip
en lovad + substantiv
ett lovat + substantiv
den/det/de lovade + substantiv
lova bort lova att ge el. låna ut
Infinita formeratt lova bortinfinitiv aktivPresens participbortlovandePerfekt participen bortlovad + substantivett bortlovat + substantivden/det/de bortlovade + substantiv
lova ut lova ut el. utlova ngt
Infinita formeratt lova utinfinitiv aktivPresens participutlovandePerfekt participen utlovad + substantivett utlovat + substantivden/det/de utlovade + substantiv