publicerad: 2015
adressera
adress·era
verb
~de ~t 1 rikta el. ställa skrivelse till; hålla tal till; förse brev med utanskrift2 adressera (ett problem) försöka lösa
Finita former | |
---|---|
adresserar | presens aktiv |
adresseras | presens passiv |
adresserade | preteritum aktiv |
adresserades | preteritum passiv |
adressera | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att adressera | infinitiv aktiv |
att adresseras | infinitiv passiv |
har/hade adresserat | supinum aktiv |
har/hade adresserats | supinum passiv |
Presens particip | |
adresserande | |
Perfekt particip | |
en adresserad + substantiv | |
ett adresserat + substantiv | |
den/det/de adresserade + substantiv |
adressera sig
• adressera sig till ngn rikta sig till ngnOrdform(er) adressera sig