publicerad: 2015
advokatyr
ad·vok·at·yr
[‑y´r]
substantiv
~en ~er • spetsfundig bevisföring
Singular | |
---|---|
en advokatyr | obestämd form |
en advokatyrs | obestämd form genitiv |
advokatyren | bestämd form |
advokatyrens | bestämd form genitiv |
Plural | |
advokatyrer | obestämd form |
advokatyrers | obestämd form genitiv |
advokatyrerna | bestämd form |
advokatyrernas | bestämd form genitiv |