publicerad: 2015
anbefalla
an|be·falla
verb
‑befallde ‑befallt 1 rekommendera; påbjuda2 överlämna: anbefalla ngn i ngns vård
Finita former | |
---|---|
anbefaller | presens aktiv |
anbefalls (anbefalles) | presens passiv |
anbefallde | preteritum aktiv |
anbefalldes | preteritum passiv |
anbefall | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att anbefalla | infinitiv aktiv |
att anbefallas | infinitiv passiv |
har/hade anbefallt | supinum aktiv |
har/hade anbefallts | supinum passiv |
Presens particip | |
anbefallande | |
Perfekt particip | |
en anbefalld + substantiv | |
ett anbefallt + substantiv | |
den/det/de anbefallda + substantiv |