publicerad: 2015
antinomi
anti·nomi
[‑nomi´]
substantiv
~n ~er • motsägelse mellan lagar el. satser
Singular | |
---|---|
en antinomi | obestämd form |
en antinomis | obestämd form genitiv |
antinomin | bestämd form |
antinomins | bestämd form genitiv |
Plural | |
antinomier | obestämd form |
antinomiers | obestämd form genitiv |
antinomierna | bestämd form |
antinomiernas | bestämd form genitiv |