publicerad: 2015
armbågstackling
arm·bågs|tackl·ing
substantiv
~en ~ar • t.ex. i fotboll; till tackling 2
Singular | |
---|---|
en armbågstackling | obestämd form |
en armbågstacklings | obestämd form genitiv |
armbågstacklingen | bestämd form |
armbågstacklingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
armbågstacklingar | obestämd form |
armbågstacklingars | obestämd form genitiv |
armbågstacklingarna | bestämd form |
armbågstacklingarnas | bestämd form genitiv |