publicerad: 2015
armbrott
arm|brott
substantiv
~et; pl. ~ • till brott 3 1arm
Singular | |
---|---|
ett armbrott | obestämd form |
ett armbrotts | obestämd form genitiv |
armbrottet | bestämd form |
armbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
armbrott | obestämd form |
armbrotts | obestämd form genitiv |
armbrotten | bestämd form |
armbrottens | bestämd form genitiv |