publicerad: 2015
atavism
atav·ism
[‑is´m]
substantiv
~en ~er • uppträdande av egenskap från långt tidigare släktled
Singular | |
---|---|
en atavism | obestämd form |
en atavisms | obestämd form genitiv |
atavismen | bestämd form |
atavismens | bestämd form genitiv |
Plural | |
atavismer | obestämd form |
atavismers | obestämd form genitiv |
atavismerna | bestämd form |
atavismernas | bestämd form genitiv |