publicerad: 2015
blända
blända
verb
~de ~t 1 göra tillfälligt blind; blända av2 göra imponerad
Finita former | |
---|---|
bländar | presens aktiv |
bländas | presens passiv |
bländade | preteritum aktiv |
bländades | preteritum passiv |
blända | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att blända | infinitiv aktiv |
att bländas | infinitiv passiv |
har/hade bländat | supinum aktiv |
har/hade bländats | supinum passiv |
Presens particip | |
bländande | |
Perfekt particip | |
en bländad + substantiv | |
ett bländat + substantiv | |
den/det/de bländade + substantiv |
blända av
• göra bilstrålkastare svagareInfinita former att blända av infinitiv aktiv Presens particip avbländande Perfekt particip en avbländad + substantiv ett avbländat + substantiv den/det/de avbländade + substantiv
blända ner
• blända av; minska ljusinflöde till kameraInfinita former att blända ner infinitiv aktiv Presens particip nerbländande Perfekt particip en nerbländad + substantiv ett nerbländat + substantiv den/det/de nerbländade + substantiv