publicerad: 2015
aversion
a·vers·ion
[aver∫o´n]
substantiv
~en ~er • motvilja
Singular | |
---|---|
en aversion | obestämd form |
en aversions | obestämd form genitiv |
aversionen | bestämd form |
aversionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
aversioner | obestämd form |
aversioners | obestämd form genitiv |
aversionerna | bestämd form |
aversionernas | bestämd form genitiv |