publicerad: 2015
avfart
av|fart
substantiv
~en ~er • särsk. från motorväg; till fart 3
Singular | |
---|---|
en avfart | obestämd form |
en avfarts | obestämd form genitiv |
avfarten | bestämd form |
avfartens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avfarter | obestämd form |
avfarters | obestämd form genitiv |
avfarterna | bestämd form |
avfarternas | bestämd form genitiv |