publicerad: 2015
avhöra
av|höra
verb
‑hörde, ‑hört, pres. ‑hör • hon har inte avhörts el. vanl. hörts av på länge
Finita former | |
---|---|
avhör | presens aktiv |
avhörs (avhöres) | presens passiv |
avhörde | preteritum aktiv |
avhördes | preteritum passiv |
avhör | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att avhöra | infinitiv aktiv |
att avhöras | infinitiv passiv |
har/hade avhört | supinum aktiv |
har/hade avhörts | supinum passiv |
Presens particip | |
avhörande | |
Perfekt particip | |
en avhörd + substantiv | |
ett avhört + substantiv | |
den/det/de avhörda + substantiv | |
den avhörde + maskulint substantiv |