publicerad: 2015
avknoppa
av|knoppa
verb
~de ~t • mest i pass.; skapa ny, självständig enhet: ett nytt bolag avknoppades el. knoppades av
Finita former | |
---|---|
avknoppar | presens aktiv |
avknoppas | presens passiv |
avknoppade | preteritum aktiv |
avknoppades | preteritum passiv |
avknoppa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att avknoppa | infinitiv aktiv |
att avknoppas | infinitiv passiv |
har/hade avknoppat | supinum aktiv |
har/hade avknoppats | supinum passiv |
Presens particip | |
avknoppande | |
Perfekt particip | |
en avknoppad + substantiv | |
ett avknoppat + substantiv | |
den/det/de avknoppade + substantiv |