publicerad: 2015
avkortning
av|kort·ning
substantiv
~en ~ar • till avkorta 1,2
Singular | |
---|---|
en avkortning | obestämd form |
en avkortnings | obestämd form genitiv |
avkortningen | bestämd form |
avkortningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avkortningar | obestämd form |
avkortningars | obestämd form genitiv |
avkortningarna | bestämd form |
avkortningarnas | bestämd form genitiv |