publicerad: 2015
avmäta
av|mäta
verb
‑mätte ‑mätt 1 avmäta el. mäta av virke för uppdelning i längder2 avmäta ett straff efter brottet
| Finita former | |
|---|---|
| avmäter | presens aktiv |
| avmäts (avmätes) | presens passiv |
| avmätte | preteritum aktiv |
| avmättes | preteritum passiv |
| avmät | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avmäta | infinitiv aktiv |
| att avmätas | infinitiv passiv |
| har/hade avmätt | supinum aktiv |
| har/hade avmätts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avmätande | |
| Perfekt particip | |
| en avmätt + substantiv | |
| ett avmätt + substantiv | |
| den/det/de avmätta + substantiv | |


