publicerad: 2015
avsägelse
av|säg·else
substantiv
~n ~r avsäga
Singular | |
---|---|
en avsägelse | obestämd form |
en avsägelses | obestämd form genitiv |
avsägelsen | bestämd form |
avsägelsens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avsägelser | obestämd form |
avsägelsers | obestämd form genitiv |
avsägelserna | bestämd form |
avsägelsernas | bestämd form genitiv |