publicerad: 2015
avstå
av|stå
verb
‑stod, ‑stått, ‑stådd n. ‑stått, pres. ‑står • avstå från ngt låta bli att utnyttja el. utföra ngt
Finita former | |
---|---|
avstår | presens aktiv |
avstås | presens passiv |
avstod | preteritum aktiv |
avstods | preteritum passiv |
avstå | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att avstå | infinitiv aktiv |
att avstås | infinitiv passiv |
har/hade avstått | supinum aktiv |
har/hade avståtts | supinum passiv |
Presens particip | |
avstående | |
Perfekt particip | |
en avstådd + substantiv | |
ett avstått + substantiv | |
den/det/de avstådda + substantiv |