publicerad: 2015
avstyrka
av|styrka
verb
‑styrkte ‑styrkt • avråda från beviljande av ngt
| Finita former | |
|---|---|
| avstyrker | presens aktiv |
| avstyrks (avstyrkes) | presens passiv |
| avstyrkte | preteritum aktiv |
| avstyrktes | preteritum passiv |
| avstyrk | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att avstyrka | infinitiv aktiv |
| att avstyrkas | infinitiv passiv |
| har/hade avstyrkt | supinum aktiv |
| har/hade avstyrkts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| avstyrkande | |
| Perfekt particip | |
| en avstyrkt + substantiv | |
| ett avstyrkt + substantiv | |
| den/det/de avstyrkta + substantiv | |


