publicerad: 2015
avstörning
av|stör·ning
substantiv
~en ~ar avstöra
Singular | |
---|---|
en avstörning | obestämd form |
en avstörnings | obestämd form genitiv |
avstörningen | bestämd form |
avstörningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
avstörningar | obestämd form |
avstörningars | obestämd form genitiv |
avstörningarna | bestämd form |
avstörningarnas | bestämd form genitiv |