publicerad: 2015
avstötning
av|stöt·ning
substantiv
~en ~ar avstöta
| Singular | |
|---|---|
| en avstötning | obestämd form |
| en avstötnings | obestämd form genitiv |
| avstötningen | bestämd form |
| avstötningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| avstötningar | obestämd form |
| avstötningars | obestämd form genitiv |
| avstötningarna | bestämd form |
| avstötningarnas | bestämd form genitiv |


