publicerad: 2015
bäring
bär·ing
substantiv
~en ~ar • läge med avseende på kompassriktning; ha bäring på ngt syfta på ngt, ha betydelse för ngt
Singular | |
---|---|
en bäring | obestämd form |
en bärings | obestämd form genitiv |
bäringen | bestämd form |
bäringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bäringar | obestämd form |
bäringars | obestämd form genitiv |
bäringarna | bestämd form |
bäringarnas | bestämd form genitiv |