publicerad: 2015
bärhandtag
bär|hand·tag
substantiv
~et; pl. ~ • till bära handtag 1
| Singular | |
|---|---|
| ett bärhandtag | obestämd form |
| ett bärhandtags | obestämd form genitiv |
| bärhandtaget | bestämd form |
| bärhandtagets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| bärhandtag | obestämd form |
| bärhandtags | obestämd form genitiv |
| bärhandtagen | bestämd form |
| bärhandtagens | bestämd form genitiv |


