publicerad: 2015
bad
bad
substantiv
~et; pl. ~ 1 handlingen att bada; ställe där man badar; kasta bad ⟨finl.⟩ slå vatten på bastustenar2 kemisk lösning – Nästan alla sammansättn. med bad- hör till bad 1.
Singular | |
---|---|
ett bad | obestämd form |
ett bads | obestämd form genitiv |
badet | bestämd form |
badets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bad | obestämd form |
bads | obestämd form genitiv |
baden | bestämd form |
badens | bestämd form genitiv |
bad
se under be