publicerad: 2015
bantu
bantu
[ban´tu]
substantiv
~n ~er • person tillhörande folk med bantuspråk
Singular | |
---|---|
en bantu | obestämd form |
en bantus | obestämd form genitiv |
bantun | bestämd form |
bantuns | bestämd form genitiv |
Plural | |
bantuer | obestämd form |
bantuers | obestämd form genitiv |
bantuerna | bestämd form |
bantuernas | bestämd form genitiv |