publicerad: 2015
bastion
basti·on
[‑o´n]
substantiv
~en ~er • i äldre tid: framskjutande spetsigt parti av vall i befästning
Singular | |
---|---|
en bastion | obestämd form |
en bastions | obestämd form genitiv |
bastionen | bestämd form |
bastionens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bastioner | obestämd form |
bastioners | obestämd form genitiv |
bastionerna | bestämd form |
bastionernas | bestämd form genitiv |