publicerad: 2015
bergmästare
berg|mäst·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑mästarna • en hög chef inom bergshanteringen
Singular | |
---|---|
en bergmästare | obestämd form |
en bergmästares | obestämd form genitiv |
bergmästaren | bestämd form |
bergmästarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bergmästare | obestämd form |
bergmästares | obestämd form genitiv |
bergmästarna | bestämd form |
bergmästarnas | bestämd form genitiv |