publicerad: 2015
bergssluttning
bergs|slutt·ning
N berg|slutt·ning
substantiv
~en ~ar berg sluttningSingular | |
---|---|
en bergssluttning | obestämd form |
en bergssluttnings | obestämd form genitiv |
bergssluttningen | bestämd form |
bergssluttningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bergssluttningar | obestämd form |
bergssluttningars | obestämd form genitiv |
bergssluttningarna | bestämd form |
bergssluttningarnas | bestämd form genitiv |