SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
bilinbrott
bil|­in·­brott substantiv ~et; pl. ~ bil inbrott
Singular
ett bilinbrottobestämd form
ett bilinbrottsobestämd form genitiv
bilinbrottetbestämd form
bilinbrottetsbestämd form genitiv
Plural
bilinbrottobestämd form
bilinbrottsobestämd form genitiv
bilinbrottenbestämd form
bilinbrottensbestämd form genitiv