publicerad: 2015
biljud
bi|ljud
substantiv
~et; pl. ~ • störande åtföljande ljud
Singular | |
---|---|
ett biljud | obestämd form |
ett biljuds | obestämd form genitiv |
biljudet | bestämd form |
biljudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
biljud | obestämd form |
biljuds | obestämd form genitiv |
biljuden | bestämd form |
biljudens | bestämd form genitiv |