publicerad: 2015
blindtest
blind|test
substantiv
~et; pl. ~er el. ~ • till blind 2 1test
Singular | |
---|---|
ett blindtest | obestämd form |
ett blindtests | obestämd form genitiv |
blindtestet | bestämd form |
blindtestets | bestämd form genitiv |
Plural | |
blindtester (blindtest) | obestämd form |
blindtesters (blindtests) | obestämd form genitiv |
blindtesterna (blindtesten) | bestämd form |
blindtesternas (blindtestens) | bestämd form genitiv |