publicerad: 2015
bogankare
bog|ankare
substantiv
~t; pl. ~ el. ~n, best. pl. ‑ankarna • till bog 2 1ankare
Singular | |
---|---|
ett bogankare | obestämd form |
ett bogankares | obestämd form genitiv |
bogankaret | bestämd form |
bogankarets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bogankare (bogankaren) | obestämd form |
bogankares (bogankarens) | obestämd form genitiv |
bogankarna | bestämd form |
bogankarnas | bestämd form genitiv |