publicerad: 2015
bordercollie
border|collie
[bå´rder‑]
substantiv
~n ~r • ibl. två ord; en hund
Singular | |
---|---|
en bordercollie | obestämd form |
en bordercollies | obestämd form genitiv |
bordercollien | bestämd form |
bordercolliens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bordercollier | obestämd form |
bordercolliers | obestämd form genitiv |
bordercollierna | bestämd form |
bordercolliernas | bestämd form genitiv |