publicerad: 2015
brottspåföljd
brotts|på·följd
substantiv
~en ~er • ⟨jur.⟩ brott 1 påföljd
Singular | |
---|---|
en brottspåföljd | obestämd form |
en brottspåföljds | obestämd form genitiv |
brottspåföljden | bestämd form |
brottspåföljdens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brottspåföljder | obestämd form |
brottspåföljders | obestämd form genitiv |
brottspåföljderna | bestämd form |
brottspåföljdernas | bestämd form genitiv |
SAOL