SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
brottsprovokation
brotts|­pro·­vok·­at·ion substantiv ~en ~er en i Sverige förbjuden polisiär metod
Singular
en brottsprovokationobestämd form
en brottsprovokationsobestämd form genitiv
brottsprovokationenbestämd form
brottsprovokationensbestämd form genitiv
Plural
brottsprovokationerobestämd form
brottsprovokationersobestämd form genitiv
brottsprovokationernabestämd form
brottsprovokationernasbestämd form genitiv