publicerad: 2015
brottspåföljd
brotts|på·följd
substantiv
~en ~er • ⟨jur.⟩ brott 1 påföljd
| Singular | |
|---|---|
| en brottspåföljd | obestämd form |
| en brottspåföljds | obestämd form genitiv |
| brottspåföljden | bestämd form |
| brottspåföljdens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| brottspåföljder | obestämd form |
| brottspåföljders | obestämd form genitiv |
| brottspåföljderna | bestämd form |
| brottspåföljdernas | bestämd form genitiv |
SAOL
