publicerad: 2015
brukare
bruk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. brukarna • till bruka 1
Singular | |
---|---|
en brukare | obestämd form |
en brukares | obestämd form genitiv |
brukaren | bestämd form |
brukarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brukare | obestämd form |
brukares | obestämd form genitiv |
brukarna | bestämd form |
brukarnas | bestämd form genitiv |