publicerad: 2015
buska
buska
verb
~de ~t • utmärka med buskar el. ruskor: buska en väg; buska en vak
Finita former | |
---|---|
buskar | presens aktiv |
buskas | presens passiv |
buskade | preteritum aktiv |
buskades | preteritum passiv |
buska | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att buska | infinitiv aktiv |
att buskas | infinitiv passiv |
har/hade buskat | supinum aktiv |
har/hade buskats | supinum passiv |
Presens particip | |
buskande | |
Perfekt particip | |
en buskad + substantiv | |
ett buskat + substantiv | |
den/det/de buskade + substantiv |
buska ner
• ⟨vard.⟩ vända bort uppmärksamheten från, tona nerInfinita former att buska ner infinitiv aktiv Presens particip nerbuskande Perfekt particip en nerbuskad + substantiv ett nerbuskat + substantiv den/det/de nerbuskade + substantiv